Romain Febvre har haft en turbulent säsong så här långt i årets FIM Motocross VM. Trots att roten till hans problem nu har identifierats, är de inte direkt över för honom ännu. Den ljusa sidan dock är att ‘461’ vet vad som behöver ändras för att han ska kunna återfå sin styrka och fart ihop med Monster Energy Yamaha Factory Racing-teamet.
MX Vice: Resultaten var troligen inte vad du hoppats på idag, men du ser ut att köra mycket bättre än för några deltävlingar sedan. Jag antar att, sett från den sidan, att du är nöjd?
Romain Febvre: Ja, jag är nöjd med min körning, definitivt. Efter Tyskland har vi gått djupt ner i hojen och ändrat massvis. Motor, fjädring och det känns som det börjar fungera. Jag har lite svårare i starterna med nya inställningarna men de är ändå ett stort steg i rätt riktning. I andra heatet startade jag långt bak och körde upp mig ända till fjärde plats. Jag missade podiet igen, men podiet är egentligen inte målet – det är att vinna och fortsätta att förbättra min körning uppe i täten. Det har varit mitt mål länge.
Har du ändrat något mer sedan dess eller har du försökt att koncentrera på att få lite mer kontroll och lugn i ditt program?
Ja vi gjorde ändringarna och efter vi kom till en viss punkt ville vi inte ändra mer. Sedan dess har vi endast gjort mindre justeringar, inget stort. Fjädringen fungerar riktigt bra på alla typer av banor, vilket är väldigt positivt. Motorn är lite svårare, vi saknar något där. Vår inställning fungerar inte bra för starten men vi är medvetna om det och det är inte lätt att lösa problemet. Helt ärligt tror jag inte vi kommer ändra något mer på hojen resten av mästerskapet, jag måste fokusera på mig själv och arbeta med det jag har. I lördags lyckades jag med en bra start men det är extremt små marginaler för att få till det. Som tur är har min körning blivit bättre så jag kan arbeta mig uppåt trots dålig start.
Ingrandisci

Monster Energy Media/Ray Archer
Jag minns när vi pratade i Schweiz förra året och du sa då att ni skulle testa inställningar för att få hojen att fungera bättre vid starten, men att det kan innebära kompromisser på andra delar av banan. Har denna process fortsatt gå runt en enda gigantisk ring sedan dess, och nu – ett år senare – är du tillbaka i samma situation?
Nej det tycker jag inte. I Schweiz förra året och framöver till Assen och ‘Nations ändrade vi hojen för att förbättra starterna. Vi hade en del kompromisser på banan men vi försökte ändå eftersom vi inte hade något att förlora i mästerskapet. Så, vi försökte. Redan då, de sista deltävlingarna förra året var jag osäker, eftersom hojen var riktigt svårkörd. Starterna var bättre dock. Under vintern höll vi fortfarande på att leta efter en annan lösning tills jag bestämde mig för att bara köra som det är och göra mitt bästa för att ta starten ändå. Vanligtvis under vintern har vi två-tre månader att träna och bli bekväm på hojen, och vara redo för världsmästerskapet. Men sedan Qatar hade jag bra starter men svårt att kontrollera hojen på resten av banan. Vi gick tillbaka i inställningarna och nu är hojen bättre, vi behöver bara fixa starten.
Under MX Of Nations förra året sa du att du hade dom inställningarna på hojen, men du körde uppenbarligen grymt där och vann. Vet du vad anledning är att du lyckades just då? Var det helt enkelt för att evenemanget är så speciellt och betydelsefullt?
Både ja och nej. Nej, det var inte för att ‘Nations är ett annorlunda eller speciellt event. Som sagt så höll vi på med hojen hela tiden från Assen till Glen Helen; vi ändrade hojen, ändrade motorn. Under lag-VM likaså. Jag körde riktigt bra under lag-VM, så vi visste att vi behövde försöka använda denna inställning på hojen men samtidigt förbättra min åkning. Det är ett svårt uppdrag – att få allting att fungera ihop. Det är därför vi har problem nu men vi gör vårt bästa för att alltid bli bättre.
Jag antar att ditt största hopp just nu är att 2018 årsmodellen kommer lösa dessa problem?
Ja, 2018 hojen är riktigt bra. Jag testade den redan för ett år sedan och i vintras när Japanerna kom till Italien under min off-season körde vi ett par dagar på hojen. Den är grym. Allting är förbättrat på den. Dom började från ruta ett. Chassit, motorn – allt är nytt. Dom har verkligen gjort ett bra jobb och vi ser fram emot att tävla med den nya hojen, definitivt. Jag hoppas att detta är pusselbiten vi saknar. Vi får se nästa år!
Vet du när du kommer få tävla på nya hojen? Vid Loket kanske?
Ingen aning, faktiskt. Men inte i Loket eller Lommel, så mycket vet jag. Kanske efter dom tävlingarna men jag vet inte, inget är bestämt.
Ingrandisci

Monster Energy Media/Ray Archer
Nu när din hojinställning är i närheten av där du vill ha den, förutom just starten, och du ändå inte lyckas ta pallplatser, är du frustrerad eller tänker du att med en bra start är det enda som saknas för att du ska ta en pallplats och slåss om vinster?
Ja, jag känner definitivt att om jag tar en bra start eller åtminstone startar med dom snabbaste så kan jag hålla deras tempo. Jag kan hänga på i deras tempo samtidigt som jag använder mindre energi när jag kör med toppförarna. I andra heatet var jag kanske femtonde plats eller något, och tog mig till fjärde plats (inte långt ifrån tredje). Jag har farten, absolut, men jag gör av med mycket mer energi än dom gör eftersom dom startar i täten och kan köra bekvämt i sin takt. Jag behöver fighta genom fältet och försöka ta mig runt alla mindre snabba förare, och det tar ut på krafterna. Jag vet att om jag startar i täten så har jag garanterat en tredjeplats. Mer än så vet jag inte, jag har inte haft chansen att fightas med Jeffrey [Herlings] och [Antonio] Cairoli ännu så jag vet inte hur vi står mot varandra. Men jag tror att med en bra start skulle jag lyckas åstadkomma mycket mer.
Hur är ditt självförtroende nu? Har det tagit stryk under denna långa process?
Mitt självförtroende är bra. Det är alltid kombinationen mellan självförtroende, motorcykel och fart. Allting hör ihop. Det är bättre nu, absolut. Jag hade självförtroendet även tidigare men kunde inte köra så bra som jag vet att jag är kapabel till. Det var svårt att acceptera att jag inte kunde köra så snabbt som jag ska. Ta Lettland som exempel, jag var inte utmattad eller trött, jag kunde bara inte köra hojen. Jag gjorde så många misstag. Självförtroendet har alltid funnits där men nu när jag fått tillbaka mer av mitt tempo så är det ännu bättre.
Intervju: Lewis Phillips | Huvudbild: Monster Energy Media/Ray Archer